Vårdnadsfrågor

FRÅGOR OCH SVAR OM UMGÄNGE OCH VÅRDNAD

Antalet vårdnadstvister och konflikter kring vårdnad av och umgänge med barn efter skilsmässor och separationer blir allt fler i Sverige. Samtidigt så är det många som inte har kunskap om vilka regler det är som gäller rent lagligt. På denna sida hittar du svar på det svenska rättsläget i dessa frågor och får veta hur du ska agera om du hamnar i en konflikt gällande vårdnaden eller umgänget med dina barn.

Viktigt att känna till är att den svenska lagstiftningen i grunden utgår från barnens bästa. Ett barn har rätt att träffa båda sina föräldrar, oavsett om den ena föräldern anser att den andra är olämplig. Detta är det upp till familjerätten och andra instanser att avgöra om det finns behov och man får alltså inte hindra en person från att träffa sina barn så länge det inte finns ett domslut på detta. Anser man att barnen behöver skyddas finns det möjlighet att se till att barnen får övervakat umgänge. Läs mer på flikarna ovan för att få svar på skillnaden mellan umgänge och vårdnad samt hur du går tillväga om du har behov av att ansöka om ensam vårdnad.

Så undviker ni en vårdnadstvist

14 nov 2019

En vårdnadstvist är en uppslitande process, där det tyvärr är vanligt att föräldrarna smutskastar varandra och försöker rada upp exempel på varför den andra föräldern är olämplig som vårdnadshavare. Vårdnadstvisten är destruktiv på alla sätt, och varje förälder som önskar en trygg och harmonisk uppväxt för sitt barn bör försöka undvika att ta frågan om vårdnaden till domstol.

Men hur undviker man en vårdnadstvist om man knappt kan tala med den andra föräldern utan att det blir bråk? Ja, det första steget är alltid att försöka komma tillrätta med de egna känslorna och faktiskt söka försoning med sin före detta, hur jobbigt det än kan kännas Många separationer slutar i känslor av svek och bitterhet, och att stå över dessa känslor kan vara mycket svårt, även om det gäller ens barns bästa. Alla föräldrar som står inför en tvist om vårdnaden bör ställa sig frågan om den andra föräldern verkligen är en så dålig förälder som man själv anser, eller om det är de egna känslorna och erfarenheterna av personen som påverkar.

Föräldrar som samtalar

Försök till samtal

Om man inleder en konversation med välvilja och en uppriktig önskan om att komma överens kring barnet, för barnets bästa, så brukar det ge resultat. Får man bara ovett tillbaka är det naturligtvis svårt att fortsätta vara diplomatisk, men de flesta som blir erbjudna en olivkrans under en konflikt brukar acceptera den, särskilt när det handlar om vad som är bäst för ens barn.

Att ha hand om vårdnaden gemensamt är inte så svårt som vissa verkar tro. Oftast räcker det med att man samtalar kring de viktigaste frågorna kring barnet vid några få tillfällen per år. Vårdnaden handlar ju inte om vardagliga saker som klädinköp och dylikt, utan mer om större frågor som uppfostran, kontakt med vården och skolgång. Man behöver absolut inte umgås med den andra föräldern i någon större utsträckning, utan det räcker gott och väl att då och då höras på telefon.

Sök hjälp hos familjerätten

Det kan vara svårt att till en början hitta formen för samtal, särskilt om man länge varit osams och har svårt att dra jämnt. Då kan det vara bra om samtalen förs på neutral grund, till exempel hos kommunens enhet för familjerätt. Där kan man dessutom få stöd i samtalen av erfarna handledare med erfarenhet av hundratals vårdnadstvister föräldrar emellan. Man får hjälp att komma förbi de vanligaste fallgroparna och återvändsgränderna och styr mot ett mer konstruktivt sätt att bedriva samtal. Oftast brukar det räcka med några få sådana samtal för att man tillsammans ska kunna hitta rätt kurs för det fortsatta gemensamma vårdnadsansvaret.

En advokat kan hjälpa till

Man kan också vända sig till en advokat inriktad på familjerätt för hjälp med samtalen. Detta kan faktiskt vara en bra lösning eftersom man då på ett än tydligare sätt får lite koll på vad det konkret innebär att befinna sig en juridisk process, som ju en vårdnadstvist faktiskt är. De flesta föräldrar underskattar allvaret och svårigheterna det kan medföra att i offentligheten blotta sitt privatliv och att anklaga varandra inför domare, advokater och andra åhörare.

Vårdnad för föräldrar som bor i olika städer

27 okt 2019

Gemensam vårdnad för barn är en regel och inte ett undantag i samband med att dom flesta föräldrar väljer att gå skilda vägar. Växelvis boende är vanligt och man ansvarar tillsammans med uppfostran och andra delar till dess att dom fyllt 18 år. Men vad händer om en förälder vill flytta till en annan stad? Har man tidigare under förhållandet eller äktenskapet varit bosatta tillsammans i exempelvis Göteborg och den ena parten bestämmer sig för att flytta långväga, hur fungerar saker och ting då? 

Barnens hemadress 

När föräldrarna till ett barn väljer att separera kommer barnet endast ha en hemadress, alltså folkbokföringsadressen. Om den ena föräldern bor kvar i det tidigare gemensamma boendet blir det förblir det ofta för enkelhetens skull där. Även om barnet har sin hemadress hos den ena föräldern så är det ändå vanligt med växelvis boende, i den mån det är praktiskt utförbart. En förutsättning är att barnet har nära till skola, fritidsaktiviteter och annat från båda sina boenden. Om den ena föräldern väljer att flytta från Göteborg eller någon annan stad för att istället bosätta sig längre bort blir detta givetvis svårare. 

När en förälder byter stad 

I dom fall där den ena föräldern väljer att byta stad är det ett eget beslut som innebär att vårdnaden försvåras. Man kan alltså inte räkna med växelvis boende, till exempel varannan vecka, eftersom det inte fungerar med skolgång och annat på grund av det långa avståndet. Kan man tillsammans komma överens om ett fungerade arrangemang, så som att barnet kommer på besök på lov och kanske vissa helger, så är det såklart det allra bästa. Om den föräldern som bor kvar i exempelvis Göteborg däremot anser att samarbetet försvåras kraftigt av flytten kan han eller hon ansöka om ensam vårdnad. 

Flytta med barnen 

Vill man däremot flytta och ta barnet med sig gäller andra regler. För att man ska kunna göra det krävs att den andra föräldern ger sitt godkännande för flytten. Gör han eller hon inte det, utan vill försätta kunna umgås med sitt barn som tidigare, säger lagen att man inte har rätt att ta med sig barnet vid en flytt. Att ansöka om ensam vårdnad i detta fall är oftast inget giltigt skäl, utan man får helt enkelt välja mellan att flytta utan godkännande och utan barn, eller stanna kvar i den stad man är bosatt i nu. 

Har man gemensamma barn och väljer att flytta till en annan stad kan det alltså vara så hårt att man kan tvingas välja bort gemensam vårdnad. Göteborg är givetvis bara ett exempel men det kan vara bra att tänka på att ju längre avståndet är desto svårare är det att arrangera en bra lösning och ett bra samarbete. Som föräldrar bör man såklart också ta hänsyn till vad barnet själv vill men utgår man ifrån att man har gemensam vårdnad kan det vara extremt krångligt om den ena föräldern bestämmer sig för att flytta till en annan ort.

Läs mer om vårdnad här: https://www.vårdnadgöteborg.se/

Problem efter skilsmässan

11 jun 2019

En skilsmässa är ofta en känslosam process oavsett man är osams eller ej. Det händer att det uppstår ett antal juridiska och ekonomiska frågor som behöver lösas.

Det är nästan hälften av alla äktenskap som slutar i skilsmässa även om ddet har minskat de senaste åren. Hur går egentligen en skilsmässa till? Vad gäller vid bodelning? Och vad händer när man har gemensamma barn? Det är många frågor man har när man ligger i en skilsmässa. 

Och mitt i allt är det mycket känslor och sorg inblandat. Det är extra jobbigt om det är barn inblandade. Vid tvister och osämja rekommenderas det att söka juridisk hjälp. Då får en trygg tredje part sköta samtalen istället för att förvärra situationen ytterligare.

Vad händer vid en skilsmässa?

När båda parterna är överens och man inte har barn går det ganska smärtfritt. Man skickar då in äktenskapsskillnad underskriven av båda parterna tillsammans personbevis och hemortsintyg till tingsrätten. Har man barn över 16 år är det heller inga problem. Sedan får man bevis på skilsmässan av Skatteverket. Om ingen part har begärt betänketid beviljas den av tingsrätten. 

När man har barn under 16 år eller om en av parterna motsätter sig skilsmässan så säger lagen att det krävs det minst 6 månaders (och som högst 12 månader) betänketid innan den kan godkännas. Efter betänktetiden måste man ansöka om fullföljd, annars avskrivs ansökan.

Det måste göras av den som vill skiljas eller av båda om man är överens och avgörs av tingsrätten. 

Vårdnadsärenden vid skilsmässa

När man har barn under 16 år måste man komma överens om vem som ska ha vårdnaden eller om man vill ha gemensam vårdnad. Om man inte kommer överens om vem som ska ha enskild vårdnad under betänktetiden måste ändå tingsrätten fatta ett tillfälligt beslut. 

Enskild vårdnad kallas också juridisk vårdnad eftersom det endast innebär att man har ansvaret för barnet eller barnen rent juridiskt och får bestämma om skola, vård och vid passansökningar och liknande. Det har inget att göra med umgängesrätten till barnen.

Även den definitiva vårdnaden efter betänketiden fattar tingsrätten beslut om. 

Hur går en bodelning till?

När det gäller gemensamma tillgångar vid en skilsmässa så måste en bodelning förrättas. Det inenbär helt enkelt att man specificerar hur man ska dela alla tillgångar och skulder. Grundreglen är altlid att det delas lika. 

Men när det finns äktenskapsförord, gåvobrev eller om det finns arv genom testamente gälelr det. Och när man är överens om hur tillgångarna ska delas upp gäller självfallet det.